skrivbordskalendern.se

Om kalendern

En överskådlig svensk kalender med veckonummer, helgdagar, månfaser och valbara bemärkelse- och temadagar.

I allmänhetenstjänst, utan några kommersiella intressen eller störande annonser,
pro bono publico, av M.Kling + CodeX

Teckenförklaring

Lördag och söndag

HelgSvensk helgdag

Idag

Aktuell eller vald vecka

v. 28Veckonummer

NamnNamnsdag

Månfaser:
nymåne, första kvarteret, fullmåne och sista kvarteret

◷Sommar- eller vintertid

♥Övrig bemärkelsedag

TTemadag

FNFN-dag

EUEU-dag

✦Astronomiskt fenomen

KKlimat- och miljödag

☾Islamsk högtid

✡Judisk högtid

INIndisk helgdag

中Kinesisk helgdag

USAmerikansk helgdag

Tangentbord: vänsterpil och nedåtpil visar föregående halvår. Högerpil och uppåtpil visar nästa halvår.

Om Verktyg

Den blå fliken VERKTYG längs kalenderns högra kant öppnar tre kompletterande funktioner. Plus-tecknet blir ett kryss när verktygsmenyn är öppen.

Idag: Dagsöversikten öppnas automatiskt när kalendern besöks och stängs med valfri tangent. Idag går tillbaka till dagens datum, markerar dagen och visar veckonummer, namnsdagar, månfaser och dagens händelser från samtliga kalenderlager, oavsett vilka val som är aktiverade i huvudkalendern.
Sök: Söker i hela den tillgängliga kalenderperioden efter datum, svenska helgdagar, namnsdagar och innehåll i aktiverade kalenderlager. Välj en träff för att gå direkt till datumet och öppna dess dagsöversikt.
Året: Visar det valda året som en tidslinje med svenska helgdagar, dagjämningar och solstånd. Varje datum visar även veckodagens namn. En händelse i tidslinjen kan väljas för att gå till rätt datum.

Om temadagarna

Temadagar är dagar som uppmärksammar ett ämne, en tradition, en konstform eller något i vardagen. De är normalt inte helgdagar och innebär inte automatiskt ledighet. Urvalet nedan är avsiktligt begränsat till dagar med en tydlig bakgrund och en källa som går att kontrollera.

Kalenderns historia

Vid tiden kring Jesu födelse användes den julianska kalendern i Romarriket. Vår nuvarande tideräkning skapades först flera hundra år senare, och år 1 är därför en beräknad utgångspunkt – inte en säker datering av Jesu födelse. Systemet saknar dessutom år 0: år 1 f.Kr. följs direkt av år 1 e.Kr.

45 f.Kr. – den julianska kalendern. Julius Caesars reform gav året 365 dagar och en skottdag vart fjärde år. Året blev ungefär elva minuter för långt, ett litet fel som växte till flera dagar under århundradena.
År 525 – tideräkningen efter Kristus. Munken Dionysius Exiguus numrerade år med Jesu födelse som utgångspunkt när han gjorde tabeller för påskens datum. Beda populariserade systemet i Europa på 700-talet.
År 1582 – den gregorianska reformen. Kalendern hade förskjutits ungefär tio dagar från årstiderna. Påven Gregorius XIII lät därför den 4 oktober följas av den 15 oktober. För att bromsa nya fel blev sekelår skottår endast när de är jämnt delbara med 400: år 2000 var skottår, men 1900 var det inte.
1700–1712 – Sveriges misslyckade övergång. Sverige försökte närma sig den gregorianska kalendern stegvis men missade planerade ändringar. För att återgå till den julianska kalendern fick februari år 1712 därför den ovanliga dagen 30 februari.
År 1753 – Sverige byter kalender. Den slutliga rättningen gjordes på en gång: onsdagen den 17 februari följdes av torsdagen den 1 mars. Elva kalenderdatum försvann, men veckodagarnas följd fortsatte oförändrad.
1976–1988 – veckonummer standardiseras. ISO standardiserade numreringen av veckor 1976 och tog senare in den i ISO 8601. Vecka 1 är veckan som innehåller årets första torsdag, vilket också innebär att den innehåller den 4 januari.
Idag. Den gregorianska kalendern är världens vanligaste civila kalender och ISO 8601 används för entydiga datum och veckonummer. Samtidigt lever bland annat judiska, islamska, kinesiska och andra religiösa och kulturella kalendrar vidare parallellt.

Så beräknas helgdagar och veckonummer

Fasta helgdagar, som nyårsdagen och juldagen, infaller på samma datum varje år. Rörliga kristna helgdagar utgår i stället från påskdagen. Den bestäms med en kyrklig kalenderberäkning och infaller på söndagen efter den första kyrkliga fullmånen på eller efter vårdagjämningen, som i beräkningen är fastställd till den 21 mars. Därifrån räknas bland annat långfredagen två dagar bakåt, Kristi himmelsfärdsdag 39 dagar framåt och pingstdagen 49 dagar framåt. Midsommardagen placeras på den lördag som infaller mellan den 20 och 26 juni, och alla helgons dag på lördagen mellan den 31 oktober och 6 november.

Även vissa bemärkelsedagar följer veckodagsregler: mors dag är den sista söndagen i maj och fars dag den andra söndagen i november. Högtider från andra kalendersystem räknas om till den gregorianska kalendern. Eftersom religiösa dagar ibland börjar vid solnedgången, och vissa traditioner bygger på lokal observation, kan datumet i enskilda sammanhang avvika med en dag.

Veckonumren följer ISO 8601. Veckan börjar på måndag och vecka 1 är den vecka som innehåller årets första torsdag, eller likvärdigt den 4 januari. Därför kan årets första dagar tillhöra föregående års sista vecka, medan årets sista dagar ibland tillhör vecka 1 i nästa år. Ett ISO-veckoår har 52 eller 53 veckor.

Källor: NASA University of Cambridge Sveriges kalenderbyte ISO 8601